DJ bemanning

Det här är första delen av en artikelserie som kommer försöka nyansera betydelsen av bemanningssjuksköterskor och -läkare i vårdbranschen.

 

Doktorsjourens ambition är att utmana bemanningsbranschen.  Visionen är att alla människor ska få möjligheten till en professionell och värdig vård, oavsett var man bor i landet. “Vi fokuserar först och främst på att skapa en trygg och kvalitativ bemanning under de bästa möjliga förutsättningarna för våra kunder. Långsiktighet och kontinuitet är av största vikt för oss och våra kunder. Därför investerar vi i olika projekt vars mål är att förbättra branschen”.

Åsikterna om bemanningsläkare och -sjuksköterskor går isär. Det är helt enkelt ett ämne som engagerar och upprör. Därför vill vi i den här artikelserien försöka reda ut vad som är åsikter och vad som är fakta.

 

Myter om bemanningsläkare

Den första och kanske den största myten är att bemanningsföretagen driver upp kostnaderna för vården. För att få en rättvis debatt behöver den - alternativa kostnaden - först tas upp, det vill säga vad blir utfallet om avdelningar på sjukhus, vårdcentraler och andra mottagningar skulle behöva stängas? Den kostnaden och effekten är något som ofta bortses ifrån.

Vidare måste en genomgång av kringliggande faktorer granskas för att få en rättvis bild. Enligt SKL och Bemanningsföretagen hanterar bemanningsläkare och -sjuksystrar fler patienter, vilket i sin tur leder till lägre kostnad per läkarbesök. Dessutom var endast 3,6 procent av de totala personalkostnaderna för landstingen kopplade till inhyrning av personal.*

Och inte bara det.

När kostnader ska jämföras bör de också jämföras på rätt sätt. Vi vet att en bemanningsläkare kostar ca 200 kronor mer per timme än någon som är direktavlönad av landstinget. Det som försvinner i olika jämförelser är alla de kringkostnader som en anställd person i Sverige har: rätten till semester, försäkringar och sjuklön. Dessa kostnader ligger helt på bemanningsföretagen att ombesörja, då det är de som anställer läkaren eller sjuksköterskan. Vi har sett att detta ofta glöms bort i jämförelsen.

 

Vikten av att värdera kritiken - vad är sanning och vad är inte det?

Att ha rätt nyans på argumenten är minst lika viktigt som att bemanningsbranschen tar åt sig av den kritik som finns.

Argument som är subjektiva eller ogrundade blir tyvärr snabbt en sanning även om de saknar delvis eller helt och hållet grund. Till exempel visar en undersökning gjord av Svenskt Näringsliv, att bemanningsläkare som hyrs in efter att en arbetstagare har sagts upp av arbetsgivaren, inte tar över den tjänsten.** Utredningen visar klart och tydligt att det är väldigt ovanligt. Tyvärr är det ett argument som dras fram i olika diskussioner och som verkar seglivat.

Är det då inte rätt att fråga sig om bilden av bemanningsläkare verkligen är rättvis?

 

Skuldbelägga bemanningsläkare

När uppenbara fel begås av läkare, oavsett anställningsform, måste de utredas och åtgärdas i de fall det är möjligt. Lex Maria heter lagen som gör vårdgivare skyldiga att anmäla missförhållanden inom vården, som lett till eller skulle kunna ha lett till att en patient drabbats av sjukdom eller skada. Inspektionen för vård och omsorg har uppdraget att handha sådana ärenden och att ta emot klagomål och tips från allmänheten.

I en artikel av SVT påstår de att IVO, inspektionen för vård och omsorg, anser att en hög omsättning bland vårdpersonal ger sämre patientsäkerhet.***

När vi på Doktorsjouren kontaktar IVO och frågar efter aktuell statistik om vilken anställningsform läkarna har som begår misstag, får vi följande meddelande till svar:

Vi har inte möjligheten att sammanställa informationen angående våra ärenden utifrån anställningsformen på den läkare som har varit inblandad i vårdtillfället.****

Det är synd. Det hade naturligtvis varit intressant att få veta. Antagandet att inhyrda läkare gör fler fel verkar inte vara grundat på fakta. Den logiska slutsatsen av detta måste ändå vara – innan motsatsen är bevisad bortom alla tvivel – att vi bör se bemanningsläkare och -sjuksköterskor som en extra resurs som hjälper till att driva vården framåt. De är inte bara villiga att arbeta hårt, de ser även till att fler kan få vård på avdelningar, vårdcentraler, sjukhus och många geografiska platser som annars inte skulle ha möjlighet att behandla sina patienter.

 

Många olika anledningar till att jobba som bemanningsläkare

Det intressanta är att ju mer man gräver i fenomenet med bemanningsläkare, desto tydligare blir det att bilden av dem inte är så svart och vit som man kan tro.

Faktiskt ligger en stor del av ansvaret för hur bemanningsläkare uppfattas av allmänheten hos media. Ta bara orden hyrläkare, stafettläkare och resursläkare. Man kan med rätta anse att det ger lite oseriösa associationer, som om det inte handlar om fullt utbildade och kompetenta läkare – vilket är helt fel. Precis som vilken annan yrkeskår eller del av yrkeskår är de inte en homogen grupp, det finns läkare och sjuksköterskor som jobbar extra och som samtidigt har en ordinarie anställning i något annat landsting i landet. Det finns också de som gillar flexibiliteten och valfriheten, och sjuksköterskor som vill ha möjligheten att få bättre och rättvisare villkor. Dessutom finns det läkare som har en geografisk anknytning till en viss del i Sverige och som vill hjälpa till just där.

Säkerligen finns det lika många anledningar till.  

 

/Rickard Eklund

* https://www.dagenssamhalle.se/debatt/nej-vi-driver-inte-upp-vardens-kostnader-18844, **SvD den 3:e augusti 2014, *** SVT 15:e oktober 2017, **** VO: statistik@ivo.se 14:e februari 2018

Relaterade Artiklar